Trasiga tonår.
Min mor tog som sagt sitt liv.
Jag minns knappt något alls förutom hennes konstiga beteende. Humöret var på topp för att sedan gå ner i någonting mellankoliskt trötthets stadie.
I dag vet jag att det var skov från en bipolär sjukdom. Det visste jag inte då.
Dagen de fann henne tre dagar efter hon försvann beskrev jag genom denna dikt.
Hon var borta, polisen var dum. -På riktigt.
Hon hade tagit tabletter och sprit ute i skogen.
Kommentarer
Trackback